Ett samarbete mellan:

1997 kom Patrik Grahns forskningsrapport "Ute på dagis" där han fastslog att en stimulerande utemiljö ger barn större koncentrationsförmåga, bättre motorik och lägre sjukfrånvaro. 1999-2000 anordnade Nynäshamns Naturskola 2,5 dagar miljöutbildning för all förskolepersonal inom Nynäshamns kommun. Kunskaperna från "Ute på dagis" förmedlades som en del av denna utbildning. Inom förskolornas nätverk, miljöombuden, som sammankallas av Naturskolan 5 ggr per år, började frågor att ställas om utemiljön. Frustration över gårdar som hade förfallit under ca 10 år gjorde att tankar kring restaurering och utveckling av gårdarna kom upp på nätverksträffarna. Förskolegårdsprojektet påbörjade och genomfördes 2001 – 2003. Syftet var att utveckla förskolegårdarna inom Nynäshamns kommun på ett sådant sätt att de kan bidra till att barnen får nära naturupplevelser och ökad kunskap om ekologi, kretslopp, växter och djur. Gårdarna ska också fylla barnens behov av motorisk träning, lek, god hälsa, upptäckarglädje, kreativitet, lugn och ro mm. Detta är särskilt viktigt när gården ofta ersätter naturen som en plats för barnen att leka och göra upptäckter. Barn- och utbildningsnämnden anslog s.k. investeringspengar till projektet för åren 2003-2006. 25000 kr per gård och år under 4 år för både skola och förskola. Ett nytt gårdsprojekt där även skolorna ingick startades och pågick 2004-2006. Projektet ska ses som en förlängning av det första projektet och projekttiden sammanföll med perioden för investeringspengarna.

2005 kom SCAMPER-studien vilket blev startskottet för del tre i utvecklingen av gårdar i Nynäshamns kommun. 2006 sökte Nynäshamns Naturskola pengar till ett nytt projekt från de s.k. folkhälsopengarna. Folkhälsopengarna, under rubriken Hälsa till Nynäshamn, är en satsning på folkhälsofrämjande projekt inom kommunen med en budget på över 30 miljoner kr under 2006-2008. Satsningen har dock kommit att förlängas till 2010. Pengar anslogs slutligen till Naturskolan som blev projektsamordnare för SPRING-projektet 2008-2010. Projektet är unikt i sitt slag där styrgruppen för projektet representeras av personer från Barn- och utbildningsförvaltningen (Naturskolan), Kommunstyrelseförvaltningen (teknisk förvaltare, stadsträdgårdsmästare, utvecklingsledare för folkhälsofrågor), Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen (planarkitekt), Karolinska Institutet (docent Cecilia Boldemann och Sofia Kvist, koordinator för jämlikhet i hälsa)

SCAMPER 2005 en studie i tre delar.

Cecilia Boldemann

Slutsats – Utemiljön är en kraftig faktor för UV-strålning och fysisk aktivitet , d.v.s. en stimulerande gård ger både rörelse och skydd mot solstrålning (40% av all cancer är hudcancer och 85% av all hudcancer orsakas av UV-strålning).

Patrik Grahn

Slutsats – Utemiljön har en enorm betydelse för barns koncentrationsförmåga och kognitiva förmåga (förmåga att tillämpa sin kunskap).

Karin Engdahl

Slutsats – Utemiljön har betydelse för längden på leksekvenserna och för hur många konflikter som uppstår (som i sin tur beror på hur koncentrerade barnen är).